Hej just nu lägger jag mycket tid på att begrunda de små liven. Har börjat ta ut dem ur lådan så de kan upptäcka resten av världen, det är alltid lika kul att begrunda hur mycket flocken betyder för individen, finns alltid någon som är lite tufare och strövar bort på egen hand men aldrig längre än man kan höra de sina.
De har även kommit till det stadiemet där de börjar smågruffa med varandra, men samma sak där så fort det gick för långt så nästa kastar de sig i famnen på varandra för att känna trygghet. Upplever även att mamman inte står för den sortens trygghet i denna åldern utan mer som en matstation närheten och värmen kommer från syskonen just nu, denna känsla kan igentligen bara bestå av närvaron av andra de vet ju inte ännu om att det finns faror som lurar de har aldrig upplevt onda tvåbenta eller hotfulla djur. De andra tikarna har varit inne och hälsat vilket inte bekommer de alls på något vis.
De har nu även varit uppe och haft sitt första vällingsbad och i morgon blir det deras första kloklippning, sedan börjar socialiseringen så smått ta form det kommer att bli nya upptäckter för de små varje vecka i form av nya underlag, nya objekt att utforska människor att möta ljud att förknippa.
Må väl PÅL
