Just nu känns det som att sömn vore den bästa vännen man skulle kunna ha, det finns tider då allt går emot och det kvittar hur mycket man gör så blir det ändå fel. Vi är ju trots allt bara människor det går ej att styra över monster så som cancer sjuka djur och andras människors onda handlingar och tankar. Att ge upp finns ju inte det är ju trots andra som är beroende av en annan just av den anledningen att jag gjort dem det och då får man svälja allt förtret och tänka framåt så att även morgondagen får en mening. Som ni förstår känns mycket rätt mörkt nu men som en vis person sa bakom molnen ligger solen och latar sig så nu gäller det bara att väcka henne så att det börjar blomma igen.
PÅL
