Familjen Larsson

Nu har de små tagit på sig skepnaden av att vara tonåringar det vill säga vara uppe helva natten och föra ett jäkla liv för att avsluta med att tvinga en annan att gå upp och ge de nattamat vid halvfem för att de äntligen skall gå och lägga sig. Efter att intaget ett sent mål eller en fruktansvärt tidig frukost så somnar de äntligen sen ligger de där och knorrar så där mysigt ja det vill säga om man inte var i halv dvala för att tillgodose sig deras charm.

Dessutom var det tio grader kallt när jag stapplade ut i stallet för att ge pojkarna lite mat, även hundarna ansåg det vara kallt så alla följde med in i stallet för att få lite värme. Ville är fortfarande halt och jag tror inte han kommer att kunna hantera detta länge till i helgen var det dax att vända han igen för att kunna få upp honom det känns inte bra.

Jag sitter här för jag trodde jag skulle få hundmat idag det är också anledningen till att jag har druckit tolv koppar kaffe men nu blir det nog soffn en stund gäller att passa på nu när de små är mätta och trätta.

PÅL

Nu har vi nått den tiden då de små börjar leka lite mer på allvar vilket är väldigt gulligt en liten stund, för alla er som inte haft någon kull vill jag bara påpeka att det har ingen charm på nätterna. Idag var jag lyckligt lottad det vill säga i morse när jag skulle gå upp för att gå till stallet hörde jag min fru säga ligg du jag kan ta de idag. Bortsett från när tre fullvuxna Grandisar hoppade in i min säng med snö mellan trampdynorna och iskalla nosar så sov jag till niotiden gissa om det var skönt. Stallet avser hästarna valparna bor govetvis här inne det vill säga precis bredvid mitt sovrum och nej inte är det ljudisolerat där finns inte ens en dörr.

Snön ligger fortfarande tre decimeter hög i skogen vilket gör rundan lite mer krävande men inte äter lillkillen mer för det tror han lagt in sig på att bara precis ta in för att fungera och inget mer. De övriga är som vanligt det vill säga gömmer vi inte maten tar de allt och lite till de har nämligen en annan tanke än Shiraz de anser att man skall äta så mycket som möjligt för man vet aldrig när det tar slut.

Nej nu får vi se om det blir någon sömn natt skulle inte sitta fel, frugan har revision i morgon gällande G-D klubben så jag fick i uppdrag att tatjejen med till stan för att handla kläder så som jag älskar att gå i klädesaffärer blir det nog en bra förmiddag.

PÅL

Så var det dax för de små att få komma vidare i livet det vill säga ta fler rum i sin besittning. Anna har fullt upp med de andra när de kommer för närma ja det vill säga att Shiraz går bra men de andra tikarna får inte komma för närma ännu, sist släppte hon inte in Bia som lektant förrän de små hade fått tänder och började bita hål i henne då tyckte hon det var dax för någon annan att ta över, vi får se hur hon gör dena gång.

Var med lillkillen hos vetrinär idag för att kolla hals och allmänstatus och han var kärnfrisk så nu är det mer motion som gäller tills han äter ordentligt, kommer förmodligen inte att ställa ut honom innan han lagt på några kilo, han får ta några inofficiella ihop med valparna som träning istället.

PÅL

Idag var det dax för de små att äta uatnför sin låda och utan mamma, som vanligt blir det mer klet än ätande och alla de små ser ut som små chokladkakor till mammas stora förtjusning. Det är ju i dessa stunder som hon har ut något av matstunderna det vill säga att tvätta de små rena innebär ju en halv måltid för henne.

För övrigt växer de som planerat och är redan nu uppe på nätterna och för ett jäkla liv så husse inte skall ha det för bra, Anna har förstånd nog att gå därfrån och sova i sin egen säng. På tisdag blir de tre veckor och sen börjar det bli dax att öppna upp så de får större ytor att röra sig på och jag mer att städa men det är ju självvalt så det är bara att stå sitt kast.

PÅL

Nu har de blivit två veckor och två dagar och är uppe och går riktigt bra samt att de har börjat småkivas med varandra. Tyvär så har de inte riktigt fattat poängen med att göra sina behov på ett och samma ställe men det kommer.

Nu när det är bestämt att vi skall ha färgutställning från och med nästa år då dessa småttingar blir ett år skulle det vara kul att få med några stycken i ringarna runt om i Sverige för att se vilken bedömning de får. Nu handlar det ju inte bara om utseende utan även om hundarna vill eller ej, vissa visar ju rätt tydligt att de avskyr detta med utställning och då får man hitta på något annat anser jag.

Vintern håller fortfarande i sig här hemma, hade hoppats den skulle avta lite nu så man kan få ut de små om ett par veckor men då får det inte vara för kallt. Alltid bra med träna rumsrenhet så fort som möjligt för att lättare få in poängen .

De stora hundarna anser att husse lägger för mycket tid på Anna och de små nu så det får också bli en ändring på detta, Cassandra har legat på latsidan nu i två veckor vilket inte är bra hon blir lätt överaktiv Bia bryr sig inte lika mycket bara hon får vara med så är det ok lillskiten däremot har börjat bli lite bättre med sina matvanor blev en liten ändring när han fyllde ett så nu hoppas vi det håller i isg så han kan lägga på sig lite. Har fått höra av de äldre uppfödarna att om man inte fått hull på hunden innan arton månader är det kört, nu håller jag inte med om detta framförallt för vi bevisat motsatsen med Akis men även för att det går alltid att lägga på bara man inte är stressad vilket jag tror är en stor anledning till att vissa inte lägger på och även en stor bov gällande magomvridning. Men som det verkar så håller Shiraz nog på att hitta hem så nästa år hoppas jag vi kan visa upp han i sin fulla blom.

PÅL

Ja nu har det gått två veckor sen de små kom och de är redan uppe och går på alla fyra de flesta har öppnat ögonen och alla har fått namn.

Nu börjar de bli personliga samt få lite orientering gällande att inte ligga i avföring och att lätt hitta mamma. Jag har även lärt mig deras ljud rätt bra nu och vet ungefär vad som händer genom att lyssna rätt kul. Nästa vecka blir det kloklippning. Får nog ge frugan rätt i att vi bör sälja några men skulle gärna vilja ha ett par hanar på foder i närheten för kommande utställningar år 2011.

Är även väldigt förtjust i de svarta tikarna har hela tiden varit väldigt framåt och vågar ta för sig. Den stora harlekinen stannar nog i Nävlinge han har väldigt svårt att vara utan mamma den som alltid ligger i ansiktet på henne så fort han får chansen.

Det är nu man börjar fästa sig lite vid de som individer vilket är kul. Fast man önskar att man fick sova lite ibland.

PÅL

Ja så var Göteborg över ett par väldigt kalla dagar, utställningen i sig får man ta med en klackspark. Första dagen klagade den ena halvan av utställarna på att det var en domare som ej hade en aning om vad han gjorde och andra dagen var det den andra halvan som ansåg att det var uppgjort i förväg så med andra ord det var som vanligt.

Personligen har jag inte några listor på vilka domare jag inte skall ställa för men efter denna utställning har jag fått ett namn som jag lärt mig att det är bättre att spara sina pengar än slänga de i sjön. Utställningar är aldrig lika från dag till dag vilket ger en viss charm över det hela man vet aldrig hur det skall gå bortsett från i Göteborg. Att vi har en rasstandard som egentligen skall gälla över hela världen har man lärt sig bara är till för syns skull och har inget med avel att göra det räcker man sätter sig vid datorn och tittar på bilder från olika kennler i olika länder så ser man att det finns otroliga olika synpunkter på hur en G-D skall se ut.

All denna kunskap man kan få sig tillgodo genom att prata med andra uppfödare är alltid värt ett besök på olika utställningar men det mest fantastiska är att det är sällan man hör två olika uppfödare vara överens gällande hur en hund skall se ut var och en gör sin egen tolkning vilket jag tror är förödande för rasen i ett längre perspektiv. Det tråkiga är ju även att det varit en del aggresivitet den sista tiden runt och i ring vilket inte heller är bra för rasen och då framför allt är det inget man skall prata om. Det är inte klokt vad man kan vara gnällig ibland men jag skall gå ut lite i kylan och ge fåglarna mat så kanske jag blir på bättre humör och om inte får jag hitta på något annat vilket fall som helst är det skönt att gnälla av sig ibland.

PÅL

Så har det gått några dagar och allt börjar komma till normalitet, som tur är har birgitta semster vilket innebär att vi hjälps åt med passning. Vi har ett rum till valpar och mamma där vi brukar vara med de första två veckorna så att inget fel skall inträffa men då utan att inkräkta på mammans del utan hon får naturligtvis göra allt arbete ändå från födsel och vi går endast in då vi anser det är fara o färde.

Måste även tillägga att Anna är jätteduktig som mamma och alla valpar är tidiga sällan man ser en dag gamla valpar som ställer sig upp på alla fyra vilket är jättekul. Har inte börjat titta över dem ännu riktigt gällande täckning och dylikt utan vill vänta tills de är lite äldre skall gärna både se och höra innan man börja hantera de för mycket anser jag. Men generellt är jag nöjd med det som kryper runt där i inhägnaden.

Nu börjar det närma sig Göteborg vilket innebär att Birgitta får ta över här hemma några dagar men det skall inte vara några problem. Nu hoppas man bara man får sova ut ordentligt ett par nätter det är ju inte bara valpar som tar plats i detta hus utan här finns ju även både barn, vuxna hundar och hästar samt oss själva och alla behöver sitt för att fungera. Sen har det ju varit förbannat kallt den sista tiden vilket gör att hundarna inte bör gå för långt och sedan skar lillkillen upp tassen igår så visst har man att göra , men som sagt det är självvalt och ingår i vår normalitet.

Sov gott

PÅL