Familjen Larsson

Ja så har man varit vaken i två dygn och belöningen blev valpar och en någorlunda pigg tik. Tösen började i gårkväll med att hässja och vandra vilket höll på tills i morse halvsju då första valpen kom sen blev det tre till på en timme, klockan fyra kom den sista så nu är man rätt trött men nöjd.

Nu gäller det bara att se till att de växer som tänkt och att Anna återhämtar sig, de andra hundarna har varit väldigt intresserade men blir inte presenterade än på någon vecka.

Eftersom vi kommer att ingå i färgprojektet på SLU även denna gång så kommer vi med tiden få resultat på vilka som bär på merl respektive harlekingen alltid lika intressant med tanke på framtida avel. Det finns ett par hanar jag gärna vill ha kvar i närheten för att kunna ställa ut och speciellt då med tanke på kommande färgutställningar år 2011. Tyvär blev det ingen manteltik som jag ville men man kan inte få allt, måste bara tillägga att vi är nöjda med de vi fick och hoppas att det blir möjlighet att presentera de flesta i ring de kommande åren.

Nu är det dax för en macka och sen sover vi lite i skift den första tiden innan man känner sig trygg.

PÅL

Ja nu vankar hon fram och tillbaka samtidigt som hon inte tillåter någon av de andra att gå in i hundrummet, där får bara hon och husse vara nu.

Julen förlöpte som tänkt lilledan var töserna med pare hemma och åt för att sen fortsätta med vänner och spel, nu är det så att våra flickor jobbar på olika barer i stan vilket innebär att de ofta jobbar till fyra på morgonen på helger. Nu är det så illa att man måste erkänna att åldern har hunnit ifatt vi gamla orkar inte vara med så länge på nätterna, men vi hade en mycket trevlig kväll.

Själva julafton firade vi hemma i Hörröd med släkt vilket alltid är trevligt, med tanke på Annas tillstånd vågade vi inte stanna så länge utan var tvugna att bryta upp efter maten för att åka hem där vi hade klapputdelning vilket var första gången som vi gjorde det själva.

Nåja nu gör vi egentligen inget annat än väntar på de små, för att inte tiden skall bli för lång har vi bjudit in goda vänner på middag i morgon som givetvis är införståddå på vad som kan hända. Själv tror jag hon valpar om tre dagar men för att vara på den säkra sidan så sover jag i hennes närhet från och med idag hon vill gärna ha sällskap annas vandrar och gnäller hon konstant.

PÅL

Så kom den äntligen den vita helgen alla längtat efter, men håll med vist ser man det från en annan sida när det är en själv som håller i snöskyffeln klockan sex på morgonen för att frugan skall komma ut ur garaget. Men visst skall det vara vitt och knastra under fötterna när man är ute och går denna årstiden, hundarna tycker det är rätt kul men hästarna anser att det är tråkigt när vattnet fryser och man inte hittar mat ute.

På tal om hästar så har Robin fått för sig att han skall vara stygg vid Ville, hela hans hals var full med bulor och sår när de kom in igår. så nu får de inte vara ihop längre utan har varsin del av hagen gå i.

I går var töserna med respektiva hemma för att åka med till svärföräldrarna där vi hämtar gran det var roligt att se hela gänget plumsa ut i en halvmeter snö för att hitta den bästa granen, och när vi sedan tågade åter med granar sjöngs det julevisor längs med vägen. Allt avslutade med kaffe och dopp.

Med tanke på att alla var med tog vi bussen en underbil på vinterväglag den gör precis som den själv vill och tar inga kommando som helst, detta till Sandras förtjusning som blundade halva sträckan och ständigt påtalde att det gick för fort aven när vi stod still.

Nåväl alla är hemma i samma skick som när vi åkte och dessutom med den vackraste granen i skogen så vi är nöjda och belåtna. Nu skall vi som traditonen är förbereda mat till den 23 då samma gäng kommer åter för att sedan på kvällen fyllas på med bekanta till barnen från byn och då är det spel som gäller resten av kvällen.

GOD JUL på er alla och innan nyår har vi förhoppningsvis fått utökning i familjen.

PÅL

Det är inte bara jul man väntar på utan även Cassandras nya syskonskara, så det blir både hårda och mjuka klappar.

Nu är det ju även som så att 2011 kommer vi att få internationella regler på utställning det vill säga färgutställning för Grandisar och det är ju med spänning man ser fram mot denna kull och hoppas verkligen att det skall bli några som för namnet vidare i ringen framöver. Personligen ser jag fram mot dessa utställningar som jag tror kan dra lite fler till utställningarna och att vi får en rättvisare bedömning av de svarta och blå samt att harlekin får komma till sin rätt.

Sen är det som vanligt upp till domarna att hålla standarn där den skall vara, många har befarat att det kommer att vimla av champions. Men det behövs inte utdelas några cert på en utställning om det inte finns några bra kandidater.

Men som sagt personligen ser jag fram mot dessa utställningar och hoppas att vi kan vara med och ge en bra konkurrans till alla andra fina hundar.

PÅL

Ja nu vet man att damen är dräktig tänk om man nu kunde välja vad man ville ha. Jag tänker som så att anledningen till att vi parar är ju egentligen att vi vill ha en ny tik gärna då en mantel med helvit front och full krage och som avslutning en vit svanstipp.

Ultraljudet visade minst fyra och då bara på en sida så det blir fler vilket är bra med tanke på valpningen för tiken ja alltså så att det inte bara är en eller två som blir för stora. En ny hane med bra täckning är ju inte heller fel, men det hade räckt med fyra fem stycken för min del. Nu är det som vanligt frugan tillåter inte att jag behåller för många så vi får nog snällt leta upp nya hem till de andra och hoppas de får det lika bra som våra andra valpar har det.

Vi har ju inte som intresse at få fram många valpar under vår tid som kennel utan snarare inrikta oss på få men bra kullar med inställningen att inte ta kull om vi inte själva är intresserade av att behålla någon. Sen har vi ju ett stort intresse för utställningar vilket gör att man är lite extra kräsen gällande anatomin och färg men detta kan man ju inte bestämma i förväg utan bara hoppas på.

Nåväl man får ta det som det kommer, så nu är det bara att vänta och se vad det blir förmodligen valpar hon nyårsafton eller dagen innan så det blir valpar som kommer med raketer och bomber för att ge det nya året en underbar start med allt vad det innebär.

Nä nu skall jag skala lite mandelpotatis och fylla lite kycklingfileer så vi kan få middag.

PÅL

Ja så var det då dax för resultatet av Cassandras röntgen alltid lika spännande.

Denna gång var resultatet perfekt vilket känns bra, om det sen är enbart arv eller rätt motion gör sitt till vet man ju inte. Men i vilket fall som helst så har jag satt igång träningen på lillkillen idag nu är han bara 9 månader så det blir i lugnt tempo men poängen är att han skall hitta rätt travsteg och känna sig tillfreds i detta tempo. Att vandra våra rundor är inga problem.

Dessutom så har han börjat uppfostra husse gällande mat, i vanliga fall är jag rätt tuff vid matdax skålen är framme i femton minuter men sen åker den bort tills nästa mattid. Fast när det gäller den lille som har lite bekymmer med att äta blir även jag lite tramsig vilket innebär att lite grädde åker på men inget annat ja tills idag. Kvällsmaten sattes fram och de andra sväljer sitt på fem röda medans killen brukar behöva en tio minuter fast idag ville man inte ens lukta på maten utan bara strök omkring. Frugan toppade med lite köttfärs innan hon försvann ut i stallet, själv satte jag mig med en tidning han brukar nämligen vilja att någon är i rummet för att inte bli lite själv, men inte hjälpte detta.

Nu bar det sig inte bättre än att jag fick för mig att ta fram en skinkbit och lägga på maten och se på den, detta fick fram han att lukta och när han väl startat trillade poletten ner och sa till om att det fanns visst det en hunger så sen slank kvällsmaten ner. Gudarna skall veta att han behöver varje liten kula han får i sig men nu när vi ökat motionen så tror jag aptiten följer efter trots allt så äter han ca en liter mer om dagen nu än de första veckorna han kom hem.

Så nu är det dax att gå och ha lite tvagning så man kan slappa ner lite framför tv en stund.

Ha det

PÅL

Såja nu har vi varit i Danmark i tre dagar för att para Anna, allt gått bra så nu väntar vi bara på att se om det blivit något. Just tålamod i dessa ärenden är ju min starka jag har även fått diplom i tålamod ja nu hade jag inte tid att vänta tills de skrivit ut det så ni får tro på mitt ord.

För övrigt är det lugnt lillkillen har kommit på att det går att äta fast inte alltid och inte behöver man ta allt man serveras. men han går framåt ja det vill säga om inte Birgitta håller i kopplet och jag är där bak för då går han baklänges, visst är de roliga de där amerikanarna.

Bia och Cassandra är som vanligt och bägge mår bra.

Hästarna är det si och så med hade skomakaren här idag och verkade de, Robin är inga problem bortsett ifrån att han är väldigt uttråkad får se om jag får för mig att rida han i morgon. Alltid ett äventyr han har väldigt svårt för min sneda rygg och när Robin inte gillar något visar han det rätt ordentligt. Ville däremot har ont när man måste lyfta i hans ben, hovkrafts går bra eftersom Birgitta vet hur hon skall göra för att han skall slippa belasta sig för mycket men idag blev han lite för mycket med verkning, toge nstund innan han stod rätt igen.

Nej nu skall vi ta och städa klart så att man kan ha en liten förrätt klar till frugan när hon kommer, sitter alltid bra med lite mat innan hon går i stallet och sen får jag ju tid att tillaga en huvudrätt medans hon fixar sitt.

Lördag blir det Växjö skall bli skoj att få träffa trevliga människor och hundar.

Ha det PÅL

Häromdagen när jag kom hem så låg Wille ute i hagen och kunde inte komma upp, jag gav honom lite smärtstillande och ringde vetrinär som kom direkt. Nu har han ju varit halt till och från så detta var ju inte oväntat. Vi fick vända över honom på sitt friska ben så han kunde resa sig upp men sen var han så gott som trebent.

Efter att gett han mat och sett han uträtta sina behov kunde vi lägga tanken om fång åt sidan och koncentrera oss på benet som ej ville följa med, kontentan blev att vi bestämde oss för att ta bort honom så att han slapp lida en trebent häst är inget kul.

Jag och frugan ringde och arrangerade det hela så bra som möjligt dagen efter och gick ut i hagen för att titta till honom, visst har jag sett våra hästar far runt som fjabbar för men inte som denna gång, här skulle visas att vi inte var halt och Robin skulle demonstrera att det vi tänkte var helt fel han till och med stegrade sig och kickade till Birgitta lite.

Denna uppvisningen gjorde att vi fick tänka om så nu går han på smärtstillande några dagar till och sen får vi se vad som händer, visst är det fantastiskt vad djur förstår och inte förstår vi måste bara ha tålamod att lyssna ibland.

PÅL